2017 Års- och sommarmöte i Tällberg och på Sångs

Med Sångs i våra hjärtan

En stor skara Karlfeldtvänner slöt upp i Tällberg kallade till sommarmöte med årsmöte som återigen var utlyst till Dalarna fastän vi gästade Falun förra året. Vi kom då inte att besöka Sjugare och därför var det än mer angeläget att i år få komma dit. Med ett stänk av vemod samlades vi för att ägna oss åt Sångs som vi fått veta skulle övergå i andra händer.

Fredag
Samfundets ordförande Claes-Bertil Ytterberg hälsade välkommen och konstaterade att tiden går fort, ”snabbt jagar stormen våra år”. Årets möte ställer Sångs i centrum av förklarliga skäl, gården som betytt så mycket för Karlfeldt, men också för oss i samfundet. Vi uppmärksammar också att 2017 är ett flerfaldigt jubileumsår: 500 år sedan Luther spikade upp sina teser och satte igång reformationen, 100 år sedan ryska revolutionen och hungerkravaller i ­Sverige. Vårt första föredrag om Sångs behandlade trädgården.

Efter introduktion av Gunbritt Berggren berättade Inger Berglund, landskapsarkitekt och författare till bl.a. Trädgårdar i Dalarna om Ester Claesson. Med hjälp av många bildillustrationer fick vi ta del av framväxten av Arts & Crafts-rörelsen i England och dess förgrundsfigur inom trädgårdskonst, Gertrude Jekyll och så Ester Claesson i Sverige. Inger Berglund framhöll särskilt det arbete som Berggrens gjort som resulterat i den fantastiska trädgård vi kan beskåda idag.

Därefter följde en Musikalisk soaré med Alm Nils Ersson och Salongsensemblen som gav oss ett uppskattat program med prov på musik som skulle kunna ha hörts på Karlfeldts tid med mycket underhållande och informativ presentation av Alm Nils själv.

Lördag
Årsmötet öppnades med välkomstord av samfundets ordförande Claes-Bertil Ytterberg och diktläsning av Gunbritt Berggren (Lukt och doft. En sommarpredikan). Claes-Bertil Ytterberg valdes till ordförande för ytterligare ett år. Styrelsen i övrigt förändrades enbart med inval av en ny ledamot, Jon Karlfeldt efter avgående Gunbritt Berggren. som avtackades av ordfö­rande för hennes insatser i samfundets styrelse under många år. Karlfeldtsamfundets styrelse hade utsett Margi Fält, mångårig guide på Sångsgården, till mottagare av Karlfeldtmedaljen, vilken överlämnades av Claes-Bertil Ytterberg. Som avslutning visade Gun­britt Berggren de olika blommor som ingick i den vackra buketten från trädgården i Sjugare som varje år har glatt oss alla.

Efter kaffepaus samlade vi oss igen att lyssna till Christer Åsbergs föredrag om vad EAK gjorde 1917: Tsaren, staren, Stagnelius och Luther. Karlfeldtdikter 1917. Eftermiddagen kom att ägnas helt åt Sånggården. Vi började med att lyssna till Gunbritt Berggren med Bo vid sin sida som delade med sig av minnen och tankar från 25 år på Sångs illustrerade med bilder. En högtidsstund för oss alla.

Vår ordförande uttryckte så allas vårt djupt kända tack till paret Berggren för allt de betytt för Sångs och för samfundet. Allt deras arbete och engagemang kan på intet sätt ersättas, men som en synnerligen symbolisk gåva överlämnades ett resestipendium för att de två skulle få njuta välbehövlig vila på valfri plats.

Så for vi då till Sångs. Under många år har Gunbritt anordnat poesivandringar på Sångs under torsdagskvällar i juli. Nu ville vi låta alla få uppleva detta. I grupper vandrade deltagarna till olika stationer där en eller ett par passande dikter lästes. Med vemod i sinnet lyssnade vi till Karlfeldts egna ord och det dröjde inte länge förrän ett stilla regn började falla, inte så att vi behövde ta skydd, men det var som naturen förstärkte sinnesstämningen med sina milda tårar. Varmt kaffe smakade gott innan vi återvände till Tällberg.

Dagen avslutades med middag med sång och glad gemenskap. Två Karlfeldtbarnbarn delade med sig av sina minnen från Sångs. Mika Larsson läste en visa hon skrivit till Gunbritt och Bo och Sångs och hennes bror Eje berättade livfullt om barndomsminnen från somrarna med mormor i Sjugare.

Söndag
Kersti Jobs Björklöf är välkänd bland dalabesökare som f.d. kulturintendent i Leksand och hon hade fått uppgiften att berätta om arkitekten till gården Sångs, Gustaf Ankarcrona. Han var så mycket mer – konstnär, hembygdsvårdsivrare, arkitekt, en märklig livsgärning. Han började som konstnär, men kom att övergå till ett allt större engagemang för sin nya hembygd i Dalarna. Han har lämnat spår i konsten, hembygdsrörelsen, folkbildning inom ungdoms­rörelsen och folkhögskolor, hemslöjd och arkitektur.

Vi lämnade hotellet och sökte oss upp till Ankarcronas hem och skapelse Holen högt över Tällberg med vidunderlig utsikt. Där hade vi utlovats en överraskning. I väntan därpå läste Gunnar Birgegård dikten Värds­huset ur Flora och Pomona som beskriver ­Gästis – mötesplatsen i Leksand. In på tunet trädde så Gustaf Ankarcrona i egen hög person, gestaltad av Johannes Rudberg, och Erik Axel Karlfeldt, personifierad av sitt barnbarn Hans Barenthein i morfars kostym och hatt, livligt diskuterande byggnationen av gården i Sjugare. Ett levande möte. Gunnar läste ”Från Fridolin­åren till Sjugaregården” – Ankarcronas nekrolog över sin vän Erik Axel Karlfeldt ur Hågkomster och livsuttryck av Svenska män och kvinnor. Sommarmötet avslutades av vår ordförande innan kaffe och smörgås intogs och många välkomnades in i Ankarcronas hem före hemfärden.

Gunilla Stenman Jacobson